Man skulle kunna tro att människan har rett ut alla frågetecken gällande människans anatomi idagsläget, men så är icke fallet. Även då vi har mätinstrument för absurda mängder pengar, så återstår väldigt mycket att upptäcka när det gäller magen och tarmbakterier.
Det är nästan så att vi knapp kan någonting när vi jämför med vad vi kan om andra kroppsdelar. Man kan även påstå att tarmflorans mysterier blir större för varje år.
Temat för den här artikeln kommer att vara att ta upp misstankarna att tarmbakterierna spelar en nyckelroll för att skydda mot allergier.
Kan tarmbakterier skydda mot allergier som nötter och liknande?
Forskare har funnit att de rika kolonierna av bakterier som finns i mag-tarmkanalen påverkar kroppens system mycket mer än man tidigare trott. En genomgång av mer än hundra studier avslöjar den roll som tarmbakterier spelar i vår känslighet för matallergier. [1]
Vad säger forskningen egentligen?
Forskare har observerat att tarmbakterier har en effekt på slemhinnans immunsystem i tarmen. Denna upptäcker patogener eller, som i fallet med allergier, felaktigt identifierar vissa godartade livsmedelsmaterial (matantigener) som skadliga. Forskare finner att specifika bakteriestammar i tarmen stimulerar signaler till immunsystemet att livsmedel, såsom jordnötter, mjölk och andra, inte är skadliga. Om en individ har låga nivåer av dessa bakterier i mag-tarmkanalen, kan immunsystemet missa den ”inte skadliga” signalen och utlösa ett olämpligt svar.
Kostförändringar
På grund av kostförändringar och andra miljöfaktorer är mikrobiomerna hos individer i västländer i allmänhet mindre varierande. Och de innehåller färre av dessa antiallergibakterier än tidigare, vilket gör att vi är mer mottagliga för att utveckla allergier. Medan forskare ännu inte helt förstår den exakta mekanismen bakom tarmbakteriens inflytande på immunsvar. Så spekulerar många av dem i att de kortkedjiga fettsyrorna som produceras av tarmbakteriens aktivitet i tarmen under matsmältningen ligger bakom immunsvarssignaleringen.
Se även vår artikel om laktosintolerans här.
Eftersom allvarliga livsmedelsallergier vanligtvis börjar utvecklas i spädbarn och utvecklas i svårighetsgrad med åldern, föreslår granskningsförfattarna att probiotiska behandlingar för nyfödda och gravida eller ammande kvinnor kan vara till nytta. Nya studier på spädbarn med komjölksproteinallergi har redan visat att behandling med en kombination av en hydrolyserad kaseinformel i kombination med ett probiotiskt tillskott som innehåller lactobacillus rhamnosus minskar risken för att allergin fortsätter till senare barndom eller vuxen ålder. Spädbarn har ännu inte ett fullt utvecklat mikrobiom, så forskare teoretiserar att det kan vara lättare och bättre att främja ett hälsosamt mikrobiom som är rikt på allergibaserade bakterier så tidigt i livet som möjligt.
Andra intressanta artiklar:
- Allt om kreatin, effekt, dosering och forskning
- Bör du använda proteinpulver?
- 5 vitaminer och mineraler för att undvika håravfall
1. Cao S et al. The role of commensal bacteria in the regulation of sensitization to food allergens. Proceedings of the National Academy of Sciences. 2014;111(36).
Andra artiklar som du kanske skulle tycka är intressanta:
- Är CBD-gummies effektiva för muskelåterhämtning: Naturens hjälp på din väg mot återhämtning
- Vad är polyfenoler? – Antioxidantens mästare
- Allt om Astma – Symptom, Behandling och Livsstil!
- Olika Typer av Allergi – Din Utförliga Guide
- Allt om Hösnuva – Symtom, Behandling och Mer
- Så Påverkar Din Diet Din Hud: Vikingens Guide till Bättre Hud
- Den Gröna Vikingen: Hälsofördelar med Klorofyll